My dear december

December är en awesome årstid... i alla fall nu när det inte kommit någon snö i alla fall :)

Skönt att slippa skiten faktiskt..

Julen har varit alldeles underbar och fantastiskt fin :)

Mycket umgänge med familjen och god mat, presenter och annat som hör julen till :)

Mellandagarna har jag jobbat.. medan andra handlar upp sina pengar tjänar jag nya och spar de jag har 1 vecka extra :)

Så nu när jag är ledig ska jag ta igen förlorad tid med vännerna och ta en rejäl titt på stan och sådär..:)

Härligt när man arbetar och sen kommer belöningen att få vara ledig en hel vecka..:)

Imorgon är det redan fredag och sen är det nyårsafton... när jag tänker på det så har tiden gått alldeles för snabbt.. hände så enomrt mycket under 2010... kanske för mycket ibland kan jag själv tycka..

Men man ska ju aldrig ångra något.. och det gör jag nog inte heller.. för allt som sker har en mening... eller två :p

Julens tecken

Vet att det var några dagar sedan jag skrev härinne nu men varit så enormt mycket saker som hänt på fronten :) Alltifrån julbakning i form av knäck och pepparkakor, en och annan fest med vännerna, en och annan utgång... fik med polarna som inte tycker att min tid räcker till och vill sno mig några timmar över en kaffe vilket dem hemskt gärna får göra... jag försöker alltid räcka till och göra mitt bästa så ingen av er ska känna sig undangömd eller bortglömd... det vet ni :)

Idag var jag på stan och handlade den sista julklappen... awesome.. passade på att gå på systemet också för att inhandla mousserande med 22karats guldflarn i... awesome...

Kostade en del men nyår är endast en gång om året och det får kosta lite extra då tycker jag :)

Bara 3 dagar kvar till jul, känns helt galet när jag tänker efter :)

Tiden har gått så extremt snabbt tyker jag allt...

Sen veckan efter jul kommer bestå av jobb jobb jobb och sen swish kommer det plötsligt att vara nyårsafton... ibland undrar jag vart tiden försvinner.. eller så är det bara jag som tar vara på den på rätt sätt vilket gör att den går fort och jag har roligt..:)

Man lever bara en gång och då ska man också leva varje minut..

I alla fall vill jag se det så :)

Jag vet inte varför riktigt men på senaste tiden har jag varit lyckligare än på länge.. riktigt glad inombords.. och lycklig så det syns...

Länge sen nån sa: Angie har det hänt något speciellt för du ser så fruktansvärd lycklig ut och det var länge sen jag såg dig sådär..:)

Då blir man faktiskt glad..

Underbar dag på Ikea

Idag var jag en runda på Ikea och handlade och det bästa av allt.. det jag skrivit upp jag skulle ha fanns.. precis allt fanns!

Underbart :)

Till och med att jag hittade det jag skulle ha till billigare pris så jag kunde unna mig att handla massa behövliga men oplanerade varor :)

Såsom ljuslykta, värmeljus med doft m,m :)

Fan vilken storm det är där utanför mitt fönster... wow.. damn vikket drag.

Blåser, regnar och lysena blinkar gång på gång.. min ljuslykta kommer nog till användning nån gång under december om det ska hålla på såhär.. förr eller senare kommer strömmen att gå..med lite otur.. vill säga...

Handlade massa fina saker såsom fårskinn, tavlor, förvaringskartoner, ljuslykta, lampa, doftljus och massa annat fint...

Vad fan gick fel?

Jag vet inte varför jag skriver detta men kanske för jag känner att jag måste få ur mig detta ikväll annars kommer jag aldrig kunna somna.

Jag vill verkligen inte att någon därute ska dömma mig, och gör man det är det upp till var och en av dem, men dem är inte mig och vet ingenting.

Jag vet att klockan är mycket - jag borde egentligen sova men det går bara inte. Det är för många tankar och känslor och minnen hos mig ikväll. Detta datumet är ett datum jag nog kommer lida av varje år till dagen kommer då jag får upprättelse.

Det skulle varit 2 år idag men vad hände? Vad fan hände egenligen? Jo- allt blev så jävla fel... Precis allt :(

Saknaden efter dig är enormt och det där skitsnacket om att " tiden läker alla sår" är bara skitsnack...

Mina sår må kanske vara läkta.. i alla fall intalar jag mig det för att kunna gå vidare med mitt liv trots att det är en kamp... hela tiden får jag kämpa mig fram för att gå åt rätt håll... det vill säga uppåt.

Tänk om man kunde spola tillbaka tiden och få saker ogjorda.. då hade jag inte stått här idag... ensam, övergiven och tom... men mest av allt.. alla dessa frågor utan svar över hur du kunde göra allt du gjorde.... alla lögner och svek och mest av allt.. hur du bara kunde dra sådär så smärtfritt...

Jag fattar fortfarande inte att du kan vara så feg att du inte vill träffa mig och reda ut saker och ting... då kanske jag skulle kunna må aningen bättre och få tillbaka mina vingar som mer eller mindre varit vingklippta sen du drog...

Att veta vad man gör är en annan.. likså att kunna ta ansvar för vad man gjort och gör en annan.. du vet inte vad något av de orden betyder.. du gjorde inte det då och gör inte det nu heller..

Man kan inte skylla allt på en människa när det är en själv som satt dit sig själv egentligen.. det vet alla... men inte du..

Jag har insett att detta med kärlek.. det är ett enda krig... ett krig fullt av smärta, lögner, svek och mest av allt... sorg...

Sorg i massor och mängder...

Man kan säga så mycket och göra så mycket...men att mena det sen också.... det gör man aldrig när det väl kommer till kritan.. vid vägens slut...i alla fall har jag aldrig varit med om det..

Du som läser detta kanske tänker att jag är galen som skriver allt detta.. men det är denna bild jag fått av allt som heter kärlek.. man ritar det så vackert och fint... men sen då? när skönheten försvinner och det vackra blir fult????

Vad gör man då???

Jag hoppas i alla fall att du en dag vågar att ha så pass mycket civilkurage i dig att du tar kontakt med mig och inser dina fel och brister och hur pass mycket du sårat mig.. hur dåligt jag mått efter allt du gjort... det har gått 1 år nu sen sist jag såg dig... och skulle jag se dig skulle jag titta på dig men du skulle vara så pass feg att antingen gå eller vända blicken... för du är feg för du har inte motbevisat det... den dag du gör det.. så kommer jag kunna se dig annorlunda...

Men just nu... hoppas jag bara att du ska vara mogen nog att höra av dig och förklara dig och förstå vad du faktiskt hade... för du gjorde aldrig det... de vet alla...

Med hjärtat i halsen

Idag har jag varit riktigt duktig duktig och städat, eldat skräp och tvättat :) Känner mig riktigt stolt men framåt kvällen började problemen.

Jag skulle duscha och hade bägge ljusen på varav en av lamporna är lite glappig eftersom den snart är slut. Men när jag står där så släcks plötsligt bägge lamporna samtidigt och jag bara: Vafanken hände nu??? Så jag kliver ut duschen och trycker ner knapparna varav bägge lamporna startar igen. Aha tänker jag detta var ju märkligt :(

Sen nu ikväll när jag sitter och spelar in en av mina låtar så känner jag plötsligt hur det känns som någon står bakom mig men fortsätter sjunga med denna lustiga känsla inombords. Sen när jag sätter igång för att lyssna det jag spelar in så är min röst jätte konstig och det är en massa störningar och jag blir skit rädd för det är något fel.

Så jag stänger av programmet och plötsligt fylls hela hallen med en bitande kyla.. riktigt jäkla kallt.. gaalet kallt och hjärtat mitt börjar slå jätte snabbt och jag får lite känslan av rädslan och panik precis som att jag undrar var fan jag befinner mig...

Så jag går ner för att lugna ner mig och få hjärtat att slå lugnare.. när jag kommer upp är kylan borta men känslan av att inte vara ensam håller sig kvar...

Jag fattar ingenting.. absolut ingenting..

Jag hittar inga som helst förklaringar..

Fan detta börjar bli riktigt jäkla läskigt.. kommit mer och mer av detta sista tiden.. inatt bara vaknade jag av att jag drömde om mamma och när jag vaknar känns det som om någon sitter nere vid sängkanten vid fötterna... fattade inte ett skit men kändes lustigt i hela rummet..

Rena rama sjukstugan

Ja var fanken ska jag börja någonstans i egentligen. Förra helgen var awesome.. fest hos J på fredagen och på lördagen vare fest hos F med utgång... Riktigt awesome helg rätt igenom... Dock så började problemen dra ihop sig natten till söndagen då min kropp började jävlas med mig och inte snacka om min hals... jag som alltid försöker gå över smärttrösklen bet ihop till det inte gick längre. Natten till lördagen vaknade jag klockan 5 på morgonen och halsen var helt igen svullen. Några timmar senare pallade man inte mer utan ringde vårdcentralen för en tid senare på kvällen. Halsvirus och lite svullnad och ordination att käka ipren och vila för att få ner febern, och allt vad det nu heter.

I alla fall idag är det fredag och när jag vaknar känner jag mig feberfri, halsontet är borta och jag känner mig som nu och återställd igen... dock så beslöt jag mig för hemmakväll för säkerhetens skull :)

Aldrig ta något i förskott :)

Imorgon eftermiddag blir det att träffa lite folk i staden för att senare på kvällen festa och träffa gänget igen :)

Awesome ^^

Satt och tittade på lite kort idag och insett att ju längre tiden och åren gått så har jag alltmer hittat mig själv, mitt utseende, min personlighet.. mina åsikter, moral och etik jag vill leva efter...

Jag har blivit jag...

Man måste bara lita på sig själv, sina instinkter och sen bara göra att... hoppa från den där klippan och dyka ner i det man tror på och göra det med storm..:)

Man kan inte stå och vänta på att livet kommer till en, för livet är vad man gör det till.

Hur svårt ska de vara??

Varför ska det vara såååå jäkla svårt att berätta för en annan människa att man tycker om personen... att man tänker på personen och håller av personen?? varför är sånt här så svårt för?

Hur svårt ska det få vara egentligen att kunna berätta och visa vad man känner för en annan människa???

Jag blir snart galen av förvirring för jag vet inte om du förstår eller vad du vill när du inte säger något till mig vad du tänker och känner :(

Jag sitter här och känner mig ledsen och olycklig.... och det gör ont i både hjärta och själ...

Faaaaan vad svårt det ska vara då!!! suck...

Kände bara för att få ut detta..

I helgen vare fest.. alltid lika trevligt..:)

Jag måste ha världens underbaraste vänner.. dem måste då faun vara det... dem finns alltid där för en.. i glädje och sorg.. uppgång och fall...

Sorg

Jag satt här nu ikväll och läste lite i bloggen om alla tankar och händelser man skrivit av sig här. Och när jag sitter och läser inser jag att jag hann knappt ta farväl av en vän förrän jag skulle behöva sitta där igen med tårar i ögonen och sorgen i hjärtat... och ta farväl av ytterligare en annan... Varför ska alla de människor med hjärtan av guld försvinna först? De som slåss för rättvisa, rättigheter och att få göra det som alla vill.... leva livet.

Jag fattar det inte? Det har varit alldeles för mycket sorg och motgångar 2011... alldels för många sådana stunder då man börjar tveka på precis allt... och nästan blir själv rädd för att leva...

Det låter hemskt jag vet... men efter för mycket tragedi och motgång börjar man nog ifrågasätta livet... jag tror det i alla fall... dem brukar säga att "man inte ska ta livet för hårt".. inte så allvarlit.. men kanske ska man ändå göra det... att gör man inte det så kanske man tappar greppet om det och mister det tillslut... nu må detta vara filosofiska tankar hos mig... utan baserat på annat än mina egna tankar och känslor..antingen så tänker jag rätt eller så tänker jag heelt åt fel håll.. men man är bara människa... Det är aldrig lätt att ta farväl av någon som betytt något speciellt för en.. det är det aldrig.. aldrig någonsin ... det är rentav fruktansvärt... men för att kunna gå vidare tror jag att man måste tillåta sig vara ledsen och få ta farväl... om man inte gör detta så fastnar man i sorgen och förtvivlan och någonstans på vägen tappar man nog även sig själv och allt det som varit viktigt... man måste låta sig ha rätt att vara ledsen, arg eller vad man nu känner.. men man måste även försöka gå vidare även om det tycks vara en omöjlighet.... och man måste också ha rätt att få ta farväl på sitt eget sätt... att ta farväl av någon eller nåot som betytt mycket är ingenting som kan göras på fel sätt... jag vill i alla fall tro att det är så..

Renovering/målning dag3

Just i detta nu sitter jag i köket med mina nya vackra kopp jag köpte från Enkla igår och dricker tea. Mysigt som fanken.. Inväntar att farsan ska bli klar så vi kan börja mäta väggarna i rummet som ska målas för att sen dra iväg och shoppa färg. Idag är jag inne på dag 3 med målningen och renoveringen av rummet. Dag 1 la jag ned alla kläder och saker i flyttkartonger och påsar och tömde rummet. Igår kom grannen och fick leka flyttgubbe... likaså jag... faan vad tunga saker och ting ska vara nu för tiden... hade rejäl ryggsmälla på kvällen sen när jag skulle lägga mig för att sova. Dock blev det inte mycket sömn för låg och funderade på allt som skulle fixas idag. Spacklet har torkat och det ska finslipas ner innan rundmålningen ska på... papper ska läggas på golvet och lister och annat ska tejpas. Sängen ska ut ur rummet och gardinerna ska ner... Ville vänta till in i det sista med dessa sakerna eftersom jag skulle sova i rummet inatt.. Att sova i ett rum utan gardiner är då ingen direkt större hit vill jag lova..

Så idag om allt går enligt min planering så ska jag börja måla första lagret med färg idag och medan det torkar ska jag in med stolarna och måla dem med grundfärg också... Gjort liten inköpslista också över saker som ska inhandlas ^^

Förnyelse

Jag låg där i sängen dagen efter krogen och plötsligt bestämde jag mig för att göra om rummet nu innan jul och nyår.. jag bestämde mej verkligen för förnyelse.. ljusa färger för att lysa upp mitt sinne.. handla nya fina fräsha saker och dekorationer, ramar, fårskinn, braskudde och massa annat fint såsom sängkläder, gardiner m,m.... Känns som jag kommit långt redan^^

Kan du inte kämpa för mig så kan du gå

Jag är ingen människas leksak inte någonstans! Så faan heller!!! Kan man inte kämpa för mig eller vänta på mig så får man fan ta mea gå... då är man INTE värd mig.... inte någonstans! Inte en sekund av sitt liv...

Jag är så trött på allt hattande dit och dattande dit.... så jävla trött på att vaa ett jävla andrahansval.... att aldrig betyda på riktigt.. alltid komma sist i kön...

Hur mycket ska man som människa ta emot innan det brister? Hur många tårar ska fällas innan dem torkar?

Hur länge till ska jag orka innan allt därinne i mig brister och går sönder????

Så mycket tankar... så många känslor..

Du har verkligen tagit mig med storm och jag tror inte du förstår det eller ser det...

Fan vad jag kommer sakna dig när du är borta.. mer än vad du vet och mer än vad du nånsin kommer förstå... jag vet inte om du kan läsa detta... men du kan så sa du veta att du kommer vara saknad av mig som faaaan.... och det kommer från hjärtat.. djupet av det..

Hur kan en person göra så mycket med mitt inre?? hur lyckades du?? Du av alla människor..??

Tänk om du kommer tillbaka och insett under dessa veckor: Hon var inte tjejen jag ville ha eller... jag tröttnade på vägen...tänk om hon inte var mig trogen när jag var iväg....

Usch dessa tankar får mig att bara villa brista i gråt.. men jag gråter inte.. varför ska jag gråta och tro det värsta??? Och detta om att jag inte skulle vara trogen dig är skitsnack.. skittankar som inte får finnas... för jag skulle gå här hemma och vänta sålänge jag skulle behöva vänta tills du kom hem igen.. vänta med längtan i bröstet, hedern i behåll och lyckoruset när du kommer hem.. att få se dig igen.. Dina vackra ögon, ditt underbara leende.. DIG

Allt det som gör DIG till DIG... allt det som gör dig vacker, fin, underbar för mig...

Jag vill så enormt gärna att du ska förstå.. att du ska se... hur vet jag om du förstått? om du sett? om du vågar och vill??? Hur vet jag när jag inte ser tecknen på att du vill??? att du menar???

Klänningsplanering

Idag har jag varit och jobbat och efter det drog jag och inhandlade pärlor jag ska sy på klänningen jag ska ha till nyår :)

Sa ha en svart långklänning med dragkedja framtill och tycker den är lite alldaglig och tråkig så vill göra om den vilket jag kommer göra med stormsteg.

Ritat och planerat idag hur jag ska ha den och var pärlor och diamanterna ska sitta någonstans :)

Kan se framför mig hur enormt fin den kommer att bli, ska även fixa en sjal jag kan ha runt mig... får se hur det kommer bli.. men kommer nog bli bra.. ska hämta klänningen torsdag och pilla lite med den.. imorgon blir det inhandling av nål och trådar... ^^ Och lite titt i broschyrer för mer inspiration ^^

Falskhet i all glans och ära

Hur kan någon som ska kalla sig för ens vän göra som du gjort mot mig? Hur kunde du? Du av alla människor som jag trodde så enormt bra om och som jag höll så ömt om?

Jag vill kalla det för falskhet i all ära, falskhet i all glans.

Jag gav dig en massa chanser som du tog.. men var jag verkligen inte värd mer än såhär för dig??? Fy fanken!

Du sjönk... såååå djupt i mina ögon och sårade mig..

Precis vad du lyckats göra.. såra mig, göra mig ledsen, arg och riktigt riktigt besviken!

Tack för att du i alla fall i tid visade vem du var och vad du faktiskt egentligen gick för.. tack för du fick mig att inse vem du faktiskt egentligen är!

Nu ska jag sluta spotta ut mig massa ilska och besvikelser och ägna mig åt saker som faktiskt betyder något.

Idag har jag jobbat sen var jag och fikade med en polare :) Riktigt trevligt.. blev lång fika.. hela 2 timmar faktiskt.. hehe inte illa hade mycket att snacka om..:)

Imorgon blir det att gå upp tidigt... klockan 5 alla redan för att vid 7 ta buss vidare till jobbet för hard work i alla ära :)

Skulle vara ledig egentligen imorgon men men när ena jobbet ger ledigt ger det andra jobb.. inte helt fel :)

Detta med att vara behovsanställd är faktiskt inte så illa ändå.. man jobbar ju lite i alla fall :) så man står sig :)

Igår var jag desutom hos frisören och blonderade mig... blev suuper nöjd :)

Kärlek...

Jag sitter här i soffan med en kopp kaffe vid sidan om laptopen och Sex and the city 1 på dvdn i bakgrunden som helt igenom handlar om kärlek, lycka, motgång och vänskap.. och såklart sex i massor ^^

Sex and the city i ett nötskal men dem är underbara:)

Kärlek är nog ett av de svåraste ämnen att skriva om eftersom det finns så enormt mycket att skriva om. Man kan definera det på så enormt många olika sätt... man ser det så olika.

Var är vi påväg

Politiker ljuger och använder pengar dem inte har rätt till, sjukhusen drar in på vård, personal och är underbemannade, våra gamla får lida på hemmen med dålig mat och omsorgen de behöver, skolor stänger, arbetslösheten ökar, finanskrisen förvärras... samhället vi lever i är ohållbart och vad fan gör vi åt det?

Jag sitter här hemma och läser tidningarnas rubriker och insändare dag ut och dag in och inser en sak... vi är påväg åt helvetet om ingen gör något snart.

Liksom detta fungerar inte längre... om någon anser att detta är ett hållbart samhälle vi befinner oss i så är det dags att snabbt tänka om..

Jag vill inte att mina framtida barn ska lida för det VI ställt till med som lever här och nu och som fortfarande kan påverka till det bättre.. för vi kommer annars bli liksom de stackars gamla som sitter där på hemmet och blir lidande med dålig mat och dålig omsorg... ingen hjälp som kommer om vi blir akut sjuka... vad gör vi då? Vi kommer stå där handfallna och se livet rinna mellan fingrarna på oss tillslut..

Vem ska hjälpa oss när inte ens dem som ska hjälpa i sådana situationer kan göra det??

Regnbågen

Idag när jag satt på bussen hem så såg jag regnbågen. Det var så enormt länge sedan jag såg en sådan så blev riktigt glad eftersom jag tycker dem är så vackra och magiska att titta på :)

Idag har det av och an regnat och ena stunden blåst för att i nästa vara solsken... riktig höstdag med andra ord. Måste börja se mig om efter nya höst skor tror jag allt, mina från förra året läcker in och hade tydligen hål i sulan till min stora besvikelse. Det går ju inte att gå med trasiga skor och riskera att bli sjukis.... :P

En sak som jag tycker i alla fall... det är att hösten.. i alla fall denna är riktigt vacker och fin. Första gången på länge jag verkligen får uppleva en riktig höst som går i perfekt takt. Inte bara försvinner förbi för att förvandlas till snövallar direkt ^^

Redan tisdag och imorgon har redan halva veckan passerat... galet galet men sant..

Var i stan idag en runda och handlade halloween saker till halloween festen :)

Ska klä ut mig till djävulkvinna... köpte horn och vampyrtänder... och sen närstrumpbyxor i rött jag ska ha över dem svarta jag tänkt ha.. kommer bli riktigt läcker ihop tror jag :)

Tycker det är roligt med maskerader.. klä ut sig och leka rullan :)

Snön kommer komma tidigt

Jag har fått känslan av att det kommer börja snöa i slutet av oktober början till november i år. Det kommer gå väldigt snabbt att få vinter hos oss detta 2011 år...

Mycket frost, kyla och snö i mängder.. men vad gör det när det är så vackert att titta på. När man går där längst gatorna fyllda av snövallar, ljuslyktor, granris och doften av glögg...

Det är så underbart!

När man drar på sig alla de där varma koftorna med toffsar som hänger och slänger.. julmusiken som skrålar ur stans högtalare...

Julen är underbar... den är faktiskt det på många sätt...

Och i goda vänners lag blir den bara alltmer awesome..

Helgen som var har varit kanon. Fredag bjöds det in till fest hos Fille i källarn... lördagen blev vit... lite för mycket på fredagen för dem flesta.. typ 80% av gänget valde hemmakväll tydligen... När vi stod där och väntade på min buss på lördagseftermiddagen och jag säger att ikväll kommer jag ta det enormt passivt och J instämmer... K skulle i alla fall titta förbi Fille likaså J men inte dricka.. det slutar för oss alla 3 med inlägg om vit lördag... kunde inte hålla tillbaka skrattet när jag såg K:s inlägg på Fb... trodde han skämtade.... meen han var seriös...

Så igår blev det hemmakväll och idag blev det slappdag också. Inte gjort alltför mycket ^^

Ruskväder

Idag hade jag hoppats på ännu en arbetsdag men var tydligen inte behövlig så blev hemma :/ Tråkigt det :(

Men men.. blev en tripp till stan för att träffa Thuresson och på köpet hade han med sig Sanden.. nytt folk är alltid välkommet :)

Imorgon är det fredag och blir fest i staun hos Fille med bästaste polarna... underbart!

Kanske blir det också även utgång ^^

Man kan ju alltid hoppas på det bästa :)

Idag har det varit en riktig oktober höstdag med gråmulen himmel, blåst av bara farten och regn i massor... perfekt mysdag...

- 5cm off

Idag tog jag det stora steget och lät söstra mie klippa mig... rejält... detta var dock väl behövligt eftersom det var long time ago sen jag var hos friösen och gjorde detta.. -5cm vatt det som rök men faan så nöjd jag blev.. tycker personligen att det blev så mycket mer awesome nu är innan :P

Har ju världens bästa syster.. vad skulle jag vara utan dig.. i bråk och skratt... glädje och sorg... du är det finase jag har.. älskar dig syster mie...

Helgen var riktigt awesome.. fredag vare fest hos Jens killen sen lördagen vare maskerad hos Jens ^^

Awesome som faan... underbara helg...

Sanna ord om vad som betyder

Det finns så enormt många därute som tar varandra för givet... gör inte det för livet... det ni har tillsammans... det kan förändras och tas ifrån en på en simpel sekund.. Ta vara på varandra istället.. visa hur mycket ni uppskattar era vänner...er familj.. alla dem som ni älskar..alla dem som betyder för er...dem som är ljuspunkterna i era liv och som alltid finns där när det blåser storm på havet... dem som ser dina tårar och är där för att torka dem..när du som allra mest behöver det.. dem som känner.. som vågar och vill.. det är dem människorna man ska ta vara på ...

I glädje och sorg måste man vandra

Vaknade i morse av att mobilen plingade till och det var underbara Camilla som hörde av sig och ville ses och ta en runda på stan... såklart man inte bangade ur ville så enormt gärna träffa henne. Så blev fika på 1344 (frukost kanske mer) och sen runda på stan med shopping ^^

Tack Camilla för en jätte fin dag tillsammans med dig... de timmarna vi hann ses innan du skulle rulla vidare.. får ta en utekväll snart!

Efter det kom Jensan och mötte mig så blev shopping med honom.. köpte blommor till mamma som fyller år idag.. :) Jätte fina blommor hittade jag :)

Imorgon ska jag på jobbintervju ombord på Stena Vision... känns helt galet att detta verkligen händer. Trodde aldrig i min vildaste fantasi att jag skulle få en sådan chans som denna... efter alla dalar så kanske det finns en topp trots allt... vem vet?

Denna veckan har varit en blandning av glädje och sorg... men det är väl sådana saker man måste uppleva på livets väg antar jag.. hade jag inte haft så enormt fina och underbara vänner som jag har som finns där för att trösta mig så vet jag inte hur jag skulle klarat av att ta allt detta som hänt.

Jag hade gått ens mer sönder inombords än vad jag redan mår vara...

Saknaden efter dig min älskade, fina vän är enormt... rentav för stor...

ohanterligbar..

Satt här hemma i eftermiddags och tittade på alla fina bilder på dig.. och började tänka på vårt sista samtal som fick tårarna att komma likt ösregn nerför mina kinder.

Hur kunde detta få hända? Hur och varför??

Jag saknar dig så enormt mycket och när jag stod där på perrongen med Camilla och tog bilden på oss så var det bara du som saknades... Fanns ju plats på det där kortet till dig också.. en plats som för evigt kommer förbli tom..

Du har lämnat ett så stort tomrum inom mig, inom så många andra...

Mina tankar går till dig varje dag... och jag hoppas och önskar att du har det bra där du befinner dig just nu..

Drömde faktiskt om dig inatt..

Jag vet, detta låter galet.. men du stod plötsligt framför mig.. tittade på mig och sa: Ge mig rättvisa...skipa den rättvisa jag är värd...

Det var allt du sa.. du bara stod där som du stod sist jag såg dig..

sen vaknade jag med ett ryck och kunde fortfarande höra din röst därinne i huvudet...

Var riktigt konstigt att drömma sådär och se dig.. för du var så på riktigt.. det var precis som att jag skulle kunna ta min hand och känna dig...

27 september - din dag

Det var din dag den 27 september. Du skulle fylla 24 år. Jag fyllde 21 i lördags den 24. Vi hade pratat om att fira våra födelsedagar tillsammans.. men tyvärr blev det inte så. Din minnesstund var den 27 september men jag orkade inte gå, jag var så enormt ledsen redan och orken fanns inte där. Men du vet att jag och C hade vår minnesstund för dig..." du vet var" för du var stjärnan som lös över oss som jag pratade om i dikten jag läste till dig.

Du var ljuset som brann som jag tände för dig.

Visst var du det vännen :)

Jag kan inte sova fast klockan är mycket, mina tankar går till dig och jag undrar: VARFÖR JUST DU??
Det finns så enormt många frågor men inga svar.

Jag såg bilderna på FB från din dag... dem hade gjort jätte fint. Det var så vackert med alla blommor, ljus, nummerplåten och bilden på DIG. På DIG vännen min.

Jag vet inte om jag förstår att du är borta, kommer jag någonsin att förstå att du är det?

Tankarna går till dig varje dag och tårarna jag fäller, det är tårar jag fäller för dig.

Jag vet att du inte vill jag ska vara ledsen, men jag måste få vara det ett tag för att kunna bli lite gladare igen.

Jag ska i alla fall försöka att inte vara ledsen... jag gör ett försök och biter ihop lite till och kämpar vidare... jag försöker för din skull vännen.

Älskar dig så enormt mycket..

DU är min stjärna på kvällen som lyser starkast, min skyddsängel som vakar över mig..

DU är DU <3

Vila i frid min älskade, underbara och fina vän

Du är tusen vindar över sjön

Du är silverglittret över snön

Du är solsken över mogen säd

Du är stilla regn i höstens träd

På andra sidan stranden ska jag möta dig en gång

Ömt du då räcker mig din hand och luften fylls utav fågelsång

Då ska vi tillsammans vandra och aldrig mer skiljas åt

Vila i frid älskade, underbara och fina P

Du kommer för alltid finnas kvar här i mitt hjärta och alla minnen tillsammans med dig kommer att för alltid leva kvar hos mig

Saknaden efter dig är enorm och för mig kommer du för alltid vara påväg

Sov gott vännen <3

Jag vet inte hur jag ska leva ut all denna sorg inom mig och allt hat mot dem som gjorde allt detta mot dig, vad dem nu gjort?

Hur kunde någon vilja skada någon som dig??

Jag minns våra sista sms du skrev till mig...jag har dem fortfarande kvar i mobilen...

Jag väntar fortfarande på att du ska skicka det där sms:et, att min mobil ska plinga av ditt samtal som kommer.. men nu vet jag den 23/9-11 att du aldrig kommer kunna skicka det där sms:et du lovade skicka, du kommer aldrig kunna ringa mig och vi kommer aldrig kunna sitta där hemma hos dig i din lägenhet och dricka kaffe och prata om allt och ingenting...

Du fanns alltid där för mig när jag var ledsen eller arg... våra djupa samtal på msn eller per telefon..

Du som alltid sa att om man bara försöker så kommer allt att ordna sig... och jag sa: nej det kommer det inte.. Nej, men vi försöker svarade du alltid och skrattade och log..

Jag minns festen hemma hos dig i början av 2011 tillsammans med T, vi satt och tramsade och skrattade hemma hos dig och bara hade det awesome tillsammans... lyssnade på musik och drack.. senare på kvällen drog vi till Harrys.. Vi mötte din bror på vägen och du sa efter att vi snackat en stund med honom: jag är alltid så orolig för honom när han är ute.. syskon emellan du vet.. sen skrattar du och vi går vidare i armkrok....du ville först inte jag skulle ta taxi hem den kvällen för klockan var långt efter 3 och morgonen började gry men jag valde det ändå... Du och T stod utanför Monte och frös tillsammans med mig till taxin ( som var försenad) äntligen anlände...

Jag skickade sms till dig när jag kom hem precis som jag lovade dig...

Tänk alla de gånger vi kunde öppna oss för varandra precis såsom polare ska kunna göra...

Kunna acceptera och rätta och säga sin mening utan att ta illa vid... lyssna och bara finnas där när det som mest är behövande..

Du är så fruktansvärt saknad av mig och jag kan inte längre hålla tårarna borta...

Jag lovade mig själv att vara stark.. och det har jag varit.. inte slutat hoppats en sekund.. även om de vissa dagar var nära.. men då tänkte jag alltid: Det hade DU aldrig gjort..

Vad hade P gjort?

Sen orkade jag bita ihop och kanse fälla en tår för att lätta på smärtan inombords och oron över dig... men jag kan inte bita ihop längre, jag kan inte vara stark just nu..

Jag är ledsen, jag är vingklippt... låt mig vara det ett tag... det är allt jag begär...

Upp eller ner?

Hur ska man göra för att förstå det ofattbara och obegripliga som pågår just nu?

Hur gör man?

Kan någon svara så gärna det!

Jag fick en stooor klump i magen när jag läst tidningarna idag...

Jag är livrädd att det ska vara DIG det handlar om...

Det får inte vara det för jag hoppas ju fortfarande att du finns kvar.. att du lever som du gjorde sist vi hördes av och pratade med varandra..

Du är ju livet självt inte ska det vara DIG dem hittat... det bara får inte vara det för då blir jag så ledsen.

Jag vill inte vara ledsen... det vet du ju vännen...

Du vill ju aldrig att jag skulle vara ledsen... därför gör du alltid allt för att få mig glad...

Alla gånger vi satt och skrev till varandra då man var nere för att komma upp igen..

Det enda rätta att göra är att vänta och se vad svaret i allt detta kommer bli...

Jag vill egentligen inte höra sanningen.. för den kanske är för jobbig att ta.. men jag vet att jag inte kan fly ifrån den att det kan vara DIG...

Jag har hoppats varje dag i över 1 månad nu på att du ska komma tillbaka, på ditt sms du aldrig skickade, det där samtalet du aldrig ringde..

Jag väntar fortfarande på att du ska höra av dig... för mig är du inte borta förrän motsatsen är bevisad...

Du kommer aldrig vara det...

Snälla... låt det inte vara så...

Inga ord kan beskriva

Vad ska jag känna, tro eller tänka?

Är du eller är du inte?

Jag vet inte hur jag ska hantera allt detta inom mig, hur gör man?

Jag vägrar tro på allt jag hör och läser innan sanningen kommer fram från rätt personer!

Jag är så förbannad och trött på alla er som skriver och håller på och gör allt värre och värre...

Fattar ni inte hur det känns för oss som läser era kommentarer??

Fattar ni inte det själva hur man själv sitter och känner?

Gör saken inte värre..

Ge fan i att trigga igång varandra och dra massa slutsatser!

Låt rättvisan komma från rätt person och inte från er som inte vet eller har med saken att göra!

Jag vet inte vad jag ska känna eller tänka just nu, är så enormt förvirrad över allt... precis allt...

awesome

Vikken enormt grymt bra helg det blev. Fredagen vare jobb sen efter det systemet och hem för fix till kvällen då man skulle på fest till fille i källarn ^^

Senare på kvällen vatt de playan o se The quills..

awesome..:P

På lördagen vare hem till Mike för att träffa/hänga med Partypatrullen igen...

Awesome kväll med massa massa galna händelser, filmer och bilder som togs..

Kvällen slog hårdare än vad den var förutspådd att göra.. skulle vara en soft kväll men såklart ville ödet annat vikket vi alla tackar och bockar för :P

Nästa helg äre min 21-års dag så det ska såklart firas :)

Hoppas det blir fest igen...

Laddad i alla fall...

SOM PÅ RÄLS

Idag har jag hunnit med massa massa massa... hämtat jeansen på L... lovely färg.. röööda :P

Mums.. äntligen!

Sen har man hunnit rensa kantareller och lagat middag till kompaniet..

Blev fläskfile gryta med pressade potäter och sallad...

Gillade dem allesammans!

Imorgon äre äntligen fredag och jag är taggad till max..kommer bli en awesome kväll tror jag.... i will hope still

Vet inte riktigt vad jag vill få sagt idag... inte mycket antar jag eftersom tiden bara runnit mellan fingrarna på mig..

Hard it will be

Haha insett en sak med mig själv.. att det mesta jag tycker om börjar antingen på hårt eller hard.. haha.. inte tänk på det förrän Jens kommenterade att.. Hård rock, hårt festande, hårda paket, hårt levende.. you name it...

Fick mig ett gott skratt när han kommenterade det.. men ligger faktiskt sanning i det när jag tänker efter.. vem fanken vill ha soft life liksom.. inte jag i alla fall :P

Efter förra helgens festande växte min Fb lista nog minst 1 meter med nya skönare gemenskaper och polare.. awesome asså..

Fredag.. om 3 dagar.. då smäller det på riktigt!

Först förfest hos fille i källarn sen blire The Quill på Play B för heela slanten och feest heela natten lång..

Damn vad man längtar.. det kommer rocka hårt fredag..

Där vare igen "hårt"...

I alla fall.. efter 5 dagars svampplockning så har jag äntligen tagit ett break/semester från de norrländska skogarna..

Man får ju inte bli skogsmulle på heltid menar man ju :P

Nea nu ska man kanske ta sig i kragen och fixa o dona lite till morgondagen..

Hare på er and take care

Hard rock halelujah

Damn vikken awesome helg det vatt.. fredagen jobbade man till 16:30 sen bar det av till systemet vid 17 tiden för att sen vidare till Johan för fix inför kvällen och sen vidare till källarfesten.. awesome fest.. från att vara 5 pers till att vara 30 eller nått.. slutade tillslut räkna ^^

Fan vad mycket nya nice människor man träffade.. tror att min fb lista växte med minst 1 meter efter denna helgen.. och inte bara tala om gårdagen på stars.. som bjöd på dans och trevligt folk i mängder och massor.. vatt ju även crousing i vår älskade stad :P

Tummen upp skarpt!

Gick längst gatan till stars med gåshud för alla heeta bilar som rullade förbi en efter en i karavanen :P

Idag sov man till typ 13-tiden för att någon timme senare infinna mig på min 5e dag i svampplockningens värld.. inga ledsna miner denna gång heller :)

Jag är bara så awesome att plocka svamp asså..:P

Så inför denna jävulska vinter som invänta vårt land kommer jag ha hela frysen full med skogens godsaker... och skulle jag bli insnöad... vafan.. who care.. jag är ju redo :P

HARD WORK

Haha vikken sjuk morgon jag fick..

Klockan 7 ringer dem från jobbet och vill att jag ska komma och jobba så blir full rulle på mig.. faan så stressad jag vatt asså..

Heelt galet stressad.. pannan var dingsur när jag 1 timme senare satt på bussen PÅ G :P

Blev 1,5 lista med 20 stycken avreserum.. tacka o bocka tänkte jag hur ska jag hinna detta.. sjukt men sant hann jag allt i tid till klockan 16 :)

Började 09:00 på morgonen och till 12:00 (lunch) hade jag redan hunnit 10 rum.. precis som om jag börjat 08.. ^^

Kände mig riktigt stolt faktiskt :)

Blev nöjd med rummen också eftersom jag numera fått rutin och lärt mig mer och mer hur många handdukar som brukar gå åt av de stora/små.. hur många glas, och ta med mig liksom alla torkdukar o allt..

Innan kunde ett rum ta 25 minuter nu kan det ta 15 istället för man lärt sig liksom och fått rutin..:P

18 and life

Jag kan inte sova fastän klockan är mycket, det bara går inte för tankarna går bara till dig hela tiden.. var är du? hur mår du? hur har du det? Vad har hänt med dig vännen min.. varför höör du inte av dig.. det har gått över 3 veckor nu.. detta börjar bli för mycket..!!!! Detta har gått för långt... helvete föör långt.

Det sista jag tänker på när jag ska sova är dig. och du är en av dem första jag tänker på när jag vaknar..

du som var så nära är så fruktansvärt långt bort just nu :(

Detta är inte rättvist.. detta är inte klokt!

So far away

Sitter och tänker på dig vännen min som jag gjort hela tiden ända sen då du försvann... sitter här och lyssnar sönder låten "So far away" med mina idoler "Avenged Sevenfold"...

Texten är gjord precis som om den skulle varit skriven till dig känner jag ibland...

För det är ju precis vad du är: So far away...

Jag vill bara att du ska komma tillbaka precis som du var, precis som du är...

Hur ska jag kunna ro båten när du är årorna..?? Vem kan ro en båt utan åror?

Ditt namn ekar över hela staden

Jag vet inte om du hör mig, men ber dig om ett svar, jag vet inte om du lyssnar på den bön jag har, jag vet att jag är för simpel, jag ska vara utanför, när jag ser din blick så tror jag ändå att du kanske hör....

Jag vet att jag måste börja tänka på annat för att inte gå sönder, men ditt namn och efterlysningar ekar över hela staden vikket gör att det blir svårt att tänka.

Har i alla fall bestämt mig för att sluta vara ledsen utan istället koncentrera mig på hoppet och på alla fina tankar om dig till du kommer hem igen och jag får krama om dig igen och tala om hur mycket jag älskar dig och hur enormt mycket du betyder för mig.

Idag har jag tvättat och pluggat sen drog jag till Rusta och handlade myspläd och förvaringslåda..:)

Rusta har verkligen fått mer och mer bra saker vad det gäller inredning :)

Detta gillas skarpt!

Ska till arbetsförmedlingen imorgon på första mötet med handläggaren jag har där.. hoppas allt går som det ska bara..

Det brister

Det brast för mig idag när jag var inne i stan påväg hem och såg din bror. Jag bet ihop för att inte gå sönder men när jag satt där på bussen gick det inte längre att bita ihop. Förlåt för jag brast en stund men jag var tvungen. Var är du min älskade vän, var är du någonstans? Jag vet varken ut eller in just nu.. oron blir bara värre och värre och hoppet börjar alltmer försvinna men jag vägrar att det ska rinna ut i sanden..

Det var så mycket vi skulle prata om när vi skulle setts i onsdag.. så enormt mycket som aldrig fick bli sagt till varandra:(

Jag saknar din röst, ditt leende, ditt sätt att prata på. jag saknar hela dig som du är..

Nu får du allt komma hem igen vännen för jag går snart sönder i bitar...

1 vecka har gått

En heel vecka har nu gått sen du försvann, och det känns som det vore igår. Tankarna inne i mitt huvud är många, känslorna enorma, och saknaden för stor för att vara sann. Jag vägrar sluta tro, jag vägrar sluta hoppas att du kommer tillbaka precis som du är, precis som du var. Jag sitter här och väntar fortfarande på att du ska ringa mig, att du ska skicka ett sms precis som du lovade att du skulle. Men det kom inget sms, det kommer inget samtal och jag kunde inte fatta sanningen förrän långt senare då allt bara föll, då allt bara brast här inom mig. Jag vill inte gråta utan vara stark för dig, för du är stark och sa alltid att man aldrig ska sluta vara det för allt i världen. Att man måste försöka och göra det bästa av det som är. Du må kanske vara liten.. men för mig är du mer än så.. du har ett hjärta av guld och finns alltid där när jag behöver dig vad det än må vara, vad det än må handla om. Du fick mig att le och skratta den gången mitt liv var svart och mörkt och allt kändes hopplöst och jag ville ge upp. Men du sa vad du tyckte och du fanns där hela tiden och fick mig att aldrig ge upp. Faan varför är du inte anträffbar eller nårbar... Jag vill kunna ringa dig, jag vill kunna sms:a dig.. jag vill ju ta den där fikan hos dig som vi skulle göra.. Du var så enormt glad att du var ledig samtidigt som mig så vi kunde ses utan massa tid att passa, likaså jag.. Vi kunde sitta där 1 timme, 2 timmar.. hela dagen om vi velat och ingen av oss kunde komma och säga: jag måste till jobbet... Jag kan fortfarande inte fatta att du är borta, att du är försvunnen... för jag vill inte.. jag vill inte... det gör för ont, alldels för ont...Jag fäller en tår men torkar den, men strax därpå kommer en till och jag kan inte längre hålla tårarna inom mig längre. Jag låter allt bara komma, komma likt regn från himlen.... Men det är inte regn som faller.. utan det är mina tårar som inte vill sluta falla..

Varför ska detta hända dig? Du som är allt.. du som är livet självt... Låt allt detta snart få ett lycklig slut, att det ordnar sig, att du kommer hem igen.. till alla oss som älskar dig och som vill att du ska vara en del av våra liv, liksom vi får vara en del av ditt..

Du är så enormt saknad av mig, du är så enormt efterlängtad och tanken av att få se dig igen får hjärtat att slå ens hårdare.. för det är min störta önskan i hela världen just nu.. att du ska komma tillbaka som du är...

Ny låt på G

Äntligen så börjar nya låten alltmer ta form och stuk.. lite mer Nickelback stuk dock denna gången.. ^¨

Suttit nu 2-3 dagar o tänkt igenom vad låten ska handla om och efter att inte en kväll kunnat somna vatt det till att ta fram penna och papper och plötsligt började tankarna o livet dansa och allt blev plötsligt början till min nya låt som jag håller på mea..

Ibland kan det kanske vara bra att vara hostig, förkyld o sömlös :P

I alla fall då det gäller musikens skull :P

Idag har man trots sin grymma förkylning varit på loppis... riktigt trevligt.. dock att jag inte köpte något denna gång så var det mysigt.. blir till att handla när jag bestämt mig för att göra om sovrummet och sådär.. fynda massa schyssta saker man kan göra om eller ha som dem är ^^

Eftermiddagstankar

Jag sitter här i köket med en kaffe & bit kladdkaka framför mig och tänker: Chocholate är kärlek ^^

Men vad är kärlek egentligen?

Man kan nog se den på enormt många sätt..

Men vafan palla bry sig egentligen.. man kan försöka tänka sönder ämnet i kryptoniter och ändå inte komma fram till något vettigt svar likt förbannat :P

Aja shit tha same.. !

Förkylningen är seg denna gången.. stooor besvikelse över att inte kunna hänga med på kräftskivan som skulle vatt ikväll.. but that's life :P

Kanske lika bra att det inte blev någonting med att...

Igår innan jag skulle somna satt jag och funderade på vilka ens riktiga vänner egentligen är?

Jag har massa vänner på min facebook lista som jag känner och umgås mer eller mindre med.. men är det verkligen någon av dessa som verkligen är en riktig vän man kan prata om allt med? Som förstår, lyssnar och inte dömmer eller tycker man är pina och pest?

Jag låter tanken ligga kvar i luften och låta förbli obesvarad för denna gång..

"Det är lätt att dömma men svårt att förlåta"...

Kommer inte direkt ihåg vem som sa detta men det var någon klok jäkel ^^

Hoppas att dem ringer snart från jobbet så man får gå och jobba någon jäkla gång snart...

Förkyld som en glasspinne

Fy faan vad jag är förkyld.. Började med lite smått men idag är det för jävligt asså... Blir en lugn fredag i sängen eller framför TV:n med gotte o annat schysst ^^

En kopp kawa eller herbate och kladdkaka i kväll ska nog få förkylningen att försvinna...

I will hope..

Idag har det faktiskt inte hänt alltför möe måste jag då säga... och inget jobb på 1 heel vecka!

Asså.. hallå eller?? Ska söka annat faktiskt..fått tips om ett jag ska maila in på.. men då blir det pendla varje morgon..

Men hellre det än att man ska gå hemma och släpa benen efter sig dag ut och dag in...

Imorgon blir det eventuellt grubb med Texas & Co och sen fik med S på eftermiddagen... i will hope..

Kaffe i goda vänners lag är alltid mysigt :)

Tycker bara det är synd att folk inte kan få in att en tjej kan ha polare av motsatta könet och tvärtom..

Mycket tråkigt att man ska få höra massa kommentarer från folk och fä det man får höra..

Fuck you lixom.. I dont care!

Trots att kvinnor brukar skoja om att killar har små hjärnor så måste dem ha väldigt mycket i dem ändå.. ibland tror jag nästan att en man har mer vett, förstånd och förståelse om saker än vad en kvinna har om vissa saker...

Tror allt mer och mer på det faktiskt...

Nu ska inte jag låta dömmande.. för jag dömmer absolut ingen.. så ta inte till er i onödan gott folk.. bara mina tankar som får sväva fritt..

som jag brukar säga:

"Just god can judge me"

(Bara Gud kan dömma mig)

Jaja.. från ett läge till ett annat... byebye gott folk.. på återseende

DU är fri

Hur gör man för att ta farväl på rätt sätt egentligen? Jag ska ta farväl idag av Dig vännen... och det kommer kännas så tungt att stå där framme och veta att jag har så många fina minnen och stunder med dig i bagaget och att det aldrig mer kommer komma fler sådana i framtiden.

Jag kommer aldrig mer kunna stöta på dig på stan, krogen eller på gatan eller kunna ta upp mobilen och ringa/sms:a dig och fråga om en fika eller utgång..

Du kommer inte heller kunna göra detsamma...

Hur många av dem som kommer komma kommer förstå att du och jag var vänner?

Hur många av dem som kommer sitta där idag kommer inte undra: " Vem är hon?"

Men i ärligheten... så bryr jag mig faktiskt inte för Du vet hur väl vi kände varandra...

Du vet... och jag vet... det är nog det som är det viktigaste i slutet ändå.. eller hur?

Jag vet att det kommer sitta många som kommer vara ledsna över dig.. men jag tror även någonstans att man känner lättnad för din skull.. för nu slipper du lida mer... DU är fri...DU är fri från lidande och smärta... DU är fri till att göra vad du vill u.

Du kommer alltid finnas med mig... alltid..

Glöm aldrig det vännen min!

Du har gjort så enormt mycket för mig och jag är dig så evigt tacksam för alla de gånger du funnits där för mig då jag behövt någon där...

Både i glädjande stunder och i stunder av sorg och förtvivlan..

Tack för allt vännen..

Tack för alla fina stunder med dig...

Okända

Hur gör man för att hantera att man kan se, höra och känna saker som inte hör till denna världen vi levande lever i, utan en annan?

Hur hanterar man detta?

Trodde att det skulle vara lugnt ett tag framöver, men inte det inte :/

Var ensam en kväll för P var iväg på annat håll. Jag skulle upp och ta en dusch och tvätta av mig för att sen ta och dra igång en film och njuta av ensamheten och lugnet. När jag står där i badrummet och handdukstorkar håret hör jag steg i trappan. Rejäla steg.

Jag tar handduken om kroppen och lyssnar och hör att stegen är påväg ner. Jag tror det e P som kommit hem.. redan tänkte jag? Så jag smyger ut i hallen och lyssnar.. Jag hör stegen går nerför trappan och sen fortsätter på nedervåningen ut i huset för att sen försvinna..

Kylan och obehagskänslan som ligger i luften är tung och jag visste inte om jag skulle våga gå ner eller inte.. men tar mod till mig men ingen är hemma, ingen är där?

Inte nu igen tänkte jag och suckade men satte mig ändå nere för att se den där filmen..

Kan lova er att jag låg med lampan tänd den natten och med mp3 i öronen för att lugna ner nerverna.. Visst.. det är inte första gången för mig såna här saker händer.. flera år nu fram och tillbaka... inte bara en gång.. utan gång på gång på gång.. utan slut..

Ibland småsaker jag inte tänker på eller ens skräms av.. medan vissa gör mig livrädd och får mig sömnlös...

Jag trivs ju så bra där.. men varför ska då detta förstöra för mig? Varför håller det på och varför just mig??

Varför är det ingen annan som hör, känner eller ser.. varför är det bara jag??

Sail helg

Det är söndag igen och helgens sail har satt sina spår i både hue och i ben... hehe.. lovely lovely!

Fredagen jobbade man sina timmar för att sen dra hem o duscha och göra lite fix inför kvällens tillställning... på kvällens meny stod det Sail med käk i foxtältet i form av en ceasar sallad.. hur mycker ceasar sallad det egentligen var kan alltid diskuteras.. men den gick ner tillsammans med en öl.... efter suttit där en stund och njutit av mat, dricka, musik och trevligt sällskap i underbara människors lag blev det att dra benen efter sig längst gatorna för att se vad årets sail hade att komma med... dock så var det till min stora besvikelse ingenting detta året... men jag vände det negativa såklart och bestämde mig för att det helt enkelt fick bli att styra riktningen mot öltälten detta året och njuta av mat, dricka, musik och festande....

Vikket jag är glad att jag gjorde också!

Efter sail som endast hade tillstånd till klockan 01... blev det att vid 23-00 tiden dra upp mot staun o Starsen till de andra som redan satt där.. vid 00-01 var det knöka fullt och kön ringlade sig lång... och en annan satt därinne och såg på det hela med ro...

Lördagen blev det fik på eftermiddagen och därefter hem för att träffa andra hälften... för att sen dra in till sail på kvällen igen och njuta av öltält, mat, dricka och musik o ös i mängder.. rockkvällen i foxtältet var suveränt.. lyfter vi hatten för.. göe gött band som drog några riktigt rock dängar också.. gillas skarpt!

Kvällen slutade på Play Bar där jag träffade massa massa gamla godingar man inte sett, hört eller knappt känts vid på år och dagar.. så var måååånga kära återseenden.. kramar och pussar på kinderna i mängder...

Om man ska sammanfatta denna helg så måste jag verkligen säga att den blev bättre än vad jag trodde... på många olika sätt..

Tacka faan att GUD satte söndagen som vilodag.. han måste haft en goe anledning till oss efterlevande till detta :P

(skämt o sidor)

Onsdag

Jag slutar aldrig förundras hur saker och ting kan bli som dem blir... ibland önskar jag att jag bara kunde spola tillbaka tiden och göra om val och saker till dem bättre... men kanske hade det inte hjälp ändå...i slutänden... vem vet?

Jag har insett att hur mycket man än försöker så är det alltid någon som aldrig är nöjd eller tycker att det man gör duger därför har jag insett att man måste göra saker för sin egen skull och ingen annans.

Man kan inte leva livet efter hur andra vill att man ska leva, hur kommer det se ut om man en dag står där ensam och måste fatta ett eget beslut?? Skulle man ens klara av det?

Idag och igår var jag ledig men äntligen kom ett sms från chefen om jobb imorgon och på fredag ^^

Jublade där jag satt och tänkte: - Äntligen äntligen äntligen!!! wohoo

Så imorgon blir det uppstigning 05:00 för att sen gå till bussen 06:30 typ och sen vara i stan lagom till frukosten på jobbet och sen börja arbetspasset :)

Jag stormtrivs verkligen på mitt nya jobb...

Liksom först denna gemenskapen på morgonen med frukost tillsammans med kollegorna och sen få passen utdelade för att sen ha lunch...

Underbart med människor som hjälper varandra då det kör ihop sig och som ställer upp där det behövs.. riktiga eldsjälar är dem måste jag verkligen säga :)

Ångrar inte en sekund att jag tog chansen att hoppa på detta tåget...

Men mitt i all denna glädje inför jobb så är det så mycket annat som gått åt andra hållet och jag är verkligen ledsen för det, men som jag sa innan... man kan inte göra alla människor nöjda... det bara går int...

Det slutar med att man går sönder själv i slutet om man ska hålla på sådär...

Så som jag säger:

Gör fel

Gör om

Gör rätt

Dansbands skråll och regn som öser ner

Klockan är 08:37 och jag har varit vaken snart 1 timme, blev tidig uppvakning för mig.. varför vet jag inte men kroppen hade tydligen sovit ut sig :)

Regnet bara öser ner och dansbandslåtarna skrållar ut högtalarna, vikken underbar crazy morgon att vakna upp till..

Fick mig ett gott skratt när grådasket förvandlades till solsken, dans och sång ute i köket när dem började morgonen med att dansa till dansbandsdängorna...

Tur att det är de små sakerna som får dagen att bli förgylld ^^

Igår var det karokee kväll på Fox and anchor, mycket trevlig kväll måste jag säga.

Blev faktiskt en hel del folk trots det otroliga dåliga regnet... men det gjorde ingenting.. för hos oss som var där sken solen ändå.. ^^

Idag blir det kanske fik på stan och kanske en och annan drutt i affärerna och sen utgång på kvällen om jag pallar.. men det gör jag säkert...skulle bli en del ute ikväll tydligen när jag snackade med taxitjejen igår..

Får se vad som händer och sker... ^^

Dagen blir väl vad man gör den till antar jag :P

Angel

Jag var i kyrkan idag och tände 2 stycken ljus. När man är orolig över något eller har något i själen som inte kan ge en ro, så är kyrkan en fantastisk plats att gå till. Antingen tända några ljus eller bara få sitta där och tänka av sig .

Lite tro har jag faktiskt kvar... dock så är tron på det övernaturliga och mediala starkare...

Jag brukar tänka när jag tänder det där ljuset: " att nu har jag sänt en ängel" till den/dem som behöver den. <3

Sålänge man har en tro så är man inte förlorad, visst är det så?

Jag vill gärna tro att det är så, men man vet aldrig.

Man brukar ju säga att det sista en människa förlorar är hoppet... men kanske är det även tron...som är det sista man förlorar?

Hur gör man?

Hur bär man sig åt för att lyckas med det man vill lyckas med? Hur gör man för att lära sig gå på rätt väg och åt rätt håll utan att misslyckas? Misslyckas inför sig själv och andra? Detta är verkligen en av livets stora gåtor, det måste det vara!

Annars sitter jag här och håller på att bli insane :P

Som om jag inte redan var det ^^ hehe nea skämt o sidor :)

För att kunna älska andra måste man älska sig själv. För att kunna ändras inför andra så måste man också vilha ändras inför sig själv.. kanske är det där svaret ligger... jag måste först själv hitta nykeln till att vilja förändra mig själv innan jag kan förändras till den eller det jag vill vara och bli...

hm.. intressant :P

I alla fall för att slippa sitta här och leka fiolosof halva inlägget ska jag bryta isen och landa på planeten jorden igen...

Idag var jag på intervju för ett nytt arbete... och det gick faktiskt bra.... bättre än vad jag själv faktiskt trodde till min glädje..

Så adjöss arbetslöshet och välkommen nya jobbet! här kommer jag!

Jag är lat av mig.. jag vet.. men när jag väl anstränger mig så blir det faktiskt oftast succe av det... till mig och min stora förvåning.. visst misslyckas jag liksom andra.. men jag försöker ta mig upp på mitt sätt igen...

tea, lakrits och hosta

Jag brukar sällan åka dit men denna gången gjorde jag det... jag har börjat bli förkyld.. faan också och jag som lyckats hålla mig ifrån skiten när alla andra varit sjuka... men nu kom skiten till mig också.. bad luck!

Aja, finns inte annat mer än tea o lakrits som kan råda bukt på detta antar jag :P

Hade man haft nån käraste så hade han fått pyssla om mig också förstås.. ^^

Men nu får jag ta hand om mig själv...:/

Sitter och lyssnar på "Only hope med Mandy More" sååå underbar låt som berör mig ända in i själen...

Väldigt fin sång faktiskt.. får mig att tänka lite mer rätt... :)

På måndag är det äntligen äntligen dags för min tatuering!

Fanken vad jag läängtat, inga ord i världen kan beskriva hur mycket jag längtar.. känns som en raketuppskjutning ju...:)

Hoppas på det bästa så blir det också bra brukar jag försöka intala mig själv.. och oftast blir det bra också!

Det sista man som människa ska förlora är hoppet... hur skit och jobbigt det än må vara så får man aldrig förlora det.. för då är man också själv förlorad...

Idag när jag satt där på bussen "påväg" som vanligt så kunde jag inte sluta tänka på alla grenar med rönnbär.. det var verkligen mängder av dem och tanken gjorde mig rädd hur kallt det kanske kommer bli i vinter...:/

Helt sjukt!

Liksom bara se körsbärsträden här hemma i år.. dem var så pass överfulla att grenarna nästan gick av.. och nu detsamma gällande rönnbären..

Dock var det där med körsbären kanon eftersom jag älskar det.. men rönnbären är inget bra alls..

Jag vill inte sitta här en vinter ensam med de där tända ljusen, kaffemuggen framför mig och det nybakta man gjort ensam.. Jag vill ha någon mitt emot mig som skiner upp och möter min blick och brister ut i ett leende... bara för mig... som får all kyla att kännas långt långt borta... :)

Men det där är bara drömmar och önsketänkande som finns därinne mig... tyvärr..

Jag vet att jag inte ska vara nere o ledsen.. men jag vill inte vara ensam längre.. det vill jag verkligen inte för detta börjar plåga mig.. du kanske tycker att jag låter desperat.. men desperat är jag då fanken inte! Jag har bara behov av närhet precis som alla er andra därute.. men jag vågar i alla fall uttrycka de där tankarna o känslorna med ord..

Kanske fler som borde testa för det brukar lätta på smärtan efter en stund :)

När allt bara släpper taget

Fy faan vad gött det är ibland att bara åka iväg och släppa alla spärrar och bara leva ut, precis som om det vore din sista dag på jorden typ.. eller nått ^^

Det är såna där gånger som gör livet lite extra roligt att leva när allt kommer omkring sig...

Det var en sak jag satt och tänkte på bussen när jag var "påväg" som jag alltid nästan är... hur gör man egentligen för att hålla något så att man inte håller det för hårt så att man tillslut mister det? Hur gör man det egentligen?

Det enda svaret jag fick fram där jag satt var att man kan inte göra något mer än bara låta saken vara och se vad som händer typ...

För att lätta upp stämningen där jag sitter ensam just nu finns bara en sak att göra.. sätta på lite glad musik såsom Culture Club med Karma Chameleon ^^

Glad, sprallig och glad låt som nog kan få den suraste till ett leende..

Faan vad ensam jag känner mig just nu... hur fan kan man känna sig såhär ensam när jag är omringad av människor?

Kan det vara så att hur många man än må vara omringad av så är man ändå ensam i slutänden ändå?

Faan hur kan man??

Regn och rönnbär

Jag sitter där på bussen påväg hem och tittar ut genom det regniga landskapet som förbipasserar mig. Insåg ett tag hur mycket rönnbär det faktiskt är på träden och detta är inget bra tecken, det kommer bli en sju helvetes vinter till och vem ska då finnas där och värma mig i min ensamhet?

Dagarna blir bara mörkare och mörkare liksaså min insida... känns som ett enda stort svart hål därinne..

Trots att jag har så många människor runt mig så känner jag mig så tom, ensam och trasig..

Trasig är kanske det enda rätta ordet för att förklara hela skiten där inom mig...

Faan vad depp jag känner mig.. måste vara detta jäkla skit vädret.. aja.. imorgon bär det av till Mookie för en hård helg med vilt festande och gött käk.. kan det bli bättre?? hahah.. awesome är det perfekta ordet..

skallebank, solsken och så jag

Jag kunde inte sova inatt, inget ovanligt för att vara mig.. men igår var verkligen värre än vanligt.. låg där o vred och vände och bara kände mig ensam och började få smått panik tillslut... klockan passerar 02.. jag är fortfarande vaken.. den passerar 04 jag somnar i ren utmattning och förvirring över tankarna jag tänker och känner och vaknar 4 timmar senar med skallebank, men skit i det för min beställning om underbart solsken slog igenom.. precis som jag lovat att det skulle bli..

Och precis som jag lovat mig själv igår innan jag visste att du skulle komma beslöt jag mig för att ha så pass mycket kurage inombords att våga erkänna att VI klantade till att och reda ut situationen mellan oss så att de andra kan börja andas ut igen när vi är på samma hak, i samma rum, under samma himmel.... visst, det blev stelt och det blev motsägelser och hårda ord... men jag var i alla fall så pass ärlig mot både dig och mig först och främst men även inför er andra att lösa saken. Det var faktiskt det viktigaste.. det finns inget jag, eller du.. utan VI.. Det var som den där storyn jag läste om killen som hamnade på kåken.. han satt där med sin polare som åkt dit ihop med honom själv och när dem satt där dunkade polarn den ene i ryggen och sa: - VI klantade till det... Det där med VI är ett jävligt viktigt ord faktiskt.. för det är aldrig bara en persons fel att saker händer och blir som dem blir.. man är alltid oftast minst 2 om det... Det var som det där citatet jag hittade i tidningen och tog en bild på och som jag även skrev upp på en lapp uppe hos Nicke:

"Du kanske inte kan förändra världen, men du kan förändra din egen värld, och på så vis förändrar du också hela världen".

Så sant så sant.. <3

Som jag brukar tänka, en bra människa är en person som vågar bry som om andra och vågar tycka och tänka det man gör utan att låta någon annan eller samhället påverka den inställningen, eller smuttsna ner den...

Måste gå... måste dra.. duschen kallar och sen bussen till frissan.. :P

See ya later take care :p