Okända

Hur gör man för att hantera att man kan se, höra och känna saker som inte hör till denna världen vi levande lever i, utan en annan?

Hur hanterar man detta?

Trodde att det skulle vara lugnt ett tag framöver, men inte det inte :/

Var ensam en kväll för P var iväg på annat håll. Jag skulle upp och ta en dusch och tvätta av mig för att sen ta och dra igång en film och njuta av ensamheten och lugnet. När jag står där i badrummet och handdukstorkar håret hör jag steg i trappan. Rejäla steg.

Jag tar handduken om kroppen och lyssnar och hör att stegen är påväg ner. Jag tror det e P som kommit hem.. redan tänkte jag? Så jag smyger ut i hallen och lyssnar.. Jag hör stegen går nerför trappan och sen fortsätter på nedervåningen ut i huset för att sen försvinna..

Kylan och obehagskänslan som ligger i luften är tung och jag visste inte om jag skulle våga gå ner eller inte.. men tar mod till mig men ingen är hemma, ingen är där?

Inte nu igen tänkte jag och suckade men satte mig ändå nere för att se den där filmen..

Kan lova er att jag låg med lampan tänd den natten och med mp3 i öronen för att lugna ner nerverna.. Visst.. det är inte första gången för mig såna här saker händer.. flera år nu fram och tillbaka... inte bara en gång.. utan gång på gång på gång.. utan slut..

Ibland småsaker jag inte tänker på eller ens skräms av.. medan vissa gör mig livrädd och får mig sömnlös...

Jag trivs ju så bra där.. men varför ska då detta förstöra för mig? Varför håller det på och varför just mig??

Varför är det ingen annan som hör, känner eller ser.. varför är det bara jag??