Ditt namn ekar över hela staden

Jag vet inte om du hör mig, men ber dig om ett svar, jag vet inte om du lyssnar på den bön jag har, jag vet att jag är för simpel, jag ska vara utanför, när jag ser din blick så tror jag ändå att du kanske hör....

Jag vet att jag måste börja tänka på annat för att inte gå sönder, men ditt namn och efterlysningar ekar över hela staden vikket gör att det blir svårt att tänka.

Har i alla fall bestämt mig för att sluta vara ledsen utan istället koncentrera mig på hoppet och på alla fina tankar om dig till du kommer hem igen och jag får krama om dig igen och tala om hur mycket jag älskar dig och hur enormt mycket du betyder för mig.

Idag har jag tvättat och pluggat sen drog jag till Rusta och handlade myspläd och förvaringslåda..:)

Rusta har verkligen fått mer och mer bra saker vad det gäller inredning :)

Detta gillas skarpt!

Ska till arbetsförmedlingen imorgon på första mötet med handläggaren jag har där.. hoppas allt går som det ska bara..

Det brister

Det brast för mig idag när jag var inne i stan påväg hem och såg din bror. Jag bet ihop för att inte gå sönder men när jag satt där på bussen gick det inte längre att bita ihop. Förlåt för jag brast en stund men jag var tvungen. Var är du min älskade vän, var är du någonstans? Jag vet varken ut eller in just nu.. oron blir bara värre och värre och hoppet börjar alltmer försvinna men jag vägrar att det ska rinna ut i sanden..

Det var så mycket vi skulle prata om när vi skulle setts i onsdag.. så enormt mycket som aldrig fick bli sagt till varandra:(

Jag saknar din röst, ditt leende, ditt sätt att prata på. jag saknar hela dig som du är..

Nu får du allt komma hem igen vännen för jag går snart sönder i bitar...

1 vecka har gått

En heel vecka har nu gått sen du försvann, och det känns som det vore igår. Tankarna inne i mitt huvud är många, känslorna enorma, och saknaden för stor för att vara sann. Jag vägrar sluta tro, jag vägrar sluta hoppas att du kommer tillbaka precis som du är, precis som du var. Jag sitter här och väntar fortfarande på att du ska ringa mig, att du ska skicka ett sms precis som du lovade att du skulle. Men det kom inget sms, det kommer inget samtal och jag kunde inte fatta sanningen förrän långt senare då allt bara föll, då allt bara brast här inom mig. Jag vill inte gråta utan vara stark för dig, för du är stark och sa alltid att man aldrig ska sluta vara det för allt i världen. Att man måste försöka och göra det bästa av det som är. Du må kanske vara liten.. men för mig är du mer än så.. du har ett hjärta av guld och finns alltid där när jag behöver dig vad det än må vara, vad det än må handla om. Du fick mig att le och skratta den gången mitt liv var svart och mörkt och allt kändes hopplöst och jag ville ge upp. Men du sa vad du tyckte och du fanns där hela tiden och fick mig att aldrig ge upp. Faan varför är du inte anträffbar eller nårbar... Jag vill kunna ringa dig, jag vill kunna sms:a dig.. jag vill ju ta den där fikan hos dig som vi skulle göra.. Du var så enormt glad att du var ledig samtidigt som mig så vi kunde ses utan massa tid att passa, likaså jag.. Vi kunde sitta där 1 timme, 2 timmar.. hela dagen om vi velat och ingen av oss kunde komma och säga: jag måste till jobbet... Jag kan fortfarande inte fatta att du är borta, att du är försvunnen... för jag vill inte.. jag vill inte... det gör för ont, alldels för ont...Jag fäller en tår men torkar den, men strax därpå kommer en till och jag kan inte längre hålla tårarna inom mig längre. Jag låter allt bara komma, komma likt regn från himlen.... Men det är inte regn som faller.. utan det är mina tårar som inte vill sluta falla..

Varför ska detta hända dig? Du som är allt.. du som är livet självt... Låt allt detta snart få ett lycklig slut, att det ordnar sig, att du kommer hem igen.. till alla oss som älskar dig och som vill att du ska vara en del av våra liv, liksom vi får vara en del av ditt..

Du är så enormt saknad av mig, du är så enormt efterlängtad och tanken av att få se dig igen får hjärtat att slå ens hårdare.. för det är min störta önskan i hela världen just nu.. att du ska komma tillbaka som du är...

Ny låt på G

Äntligen så börjar nya låten alltmer ta form och stuk.. lite mer Nickelback stuk dock denna gången.. ^¨

Suttit nu 2-3 dagar o tänkt igenom vad låten ska handla om och efter att inte en kväll kunnat somna vatt det till att ta fram penna och papper och plötsligt började tankarna o livet dansa och allt blev plötsligt början till min nya låt som jag håller på mea..

Ibland kan det kanske vara bra att vara hostig, förkyld o sömlös :P

I alla fall då det gäller musikens skull :P

Idag har man trots sin grymma förkylning varit på loppis... riktigt trevligt.. dock att jag inte köpte något denna gång så var det mysigt.. blir till att handla när jag bestämt mig för att göra om sovrummet och sådär.. fynda massa schyssta saker man kan göra om eller ha som dem är ^^

Eftermiddagstankar

Jag sitter här i köket med en kaffe & bit kladdkaka framför mig och tänker: Chocholate är kärlek ^^

Men vad är kärlek egentligen?

Man kan nog se den på enormt många sätt..

Men vafan palla bry sig egentligen.. man kan försöka tänka sönder ämnet i kryptoniter och ändå inte komma fram till något vettigt svar likt förbannat :P

Aja shit tha same.. !

Förkylningen är seg denna gången.. stooor besvikelse över att inte kunna hänga med på kräftskivan som skulle vatt ikväll.. but that's life :P

Kanske lika bra att det inte blev någonting med att...

Igår innan jag skulle somna satt jag och funderade på vilka ens riktiga vänner egentligen är?

Jag har massa vänner på min facebook lista som jag känner och umgås mer eller mindre med.. men är det verkligen någon av dessa som verkligen är en riktig vän man kan prata om allt med? Som förstår, lyssnar och inte dömmer eller tycker man är pina och pest?

Jag låter tanken ligga kvar i luften och låta förbli obesvarad för denna gång..

"Det är lätt att dömma men svårt att förlåta"...

Kommer inte direkt ihåg vem som sa detta men det var någon klok jäkel ^^

Hoppas att dem ringer snart från jobbet så man får gå och jobba någon jäkla gång snart...

Förkyld som en glasspinne

Fy faan vad jag är förkyld.. Började med lite smått men idag är det för jävligt asså... Blir en lugn fredag i sängen eller framför TV:n med gotte o annat schysst ^^

En kopp kawa eller herbate och kladdkaka i kväll ska nog få förkylningen att försvinna...

I will hope..

Idag har det faktiskt inte hänt alltför möe måste jag då säga... och inget jobb på 1 heel vecka!

Asså.. hallå eller?? Ska söka annat faktiskt..fått tips om ett jag ska maila in på.. men då blir det pendla varje morgon..

Men hellre det än att man ska gå hemma och släpa benen efter sig dag ut och dag in...

Imorgon blir det eventuellt grubb med Texas & Co och sen fik med S på eftermiddagen... i will hope..

Kaffe i goda vänners lag är alltid mysigt :)

Tycker bara det är synd att folk inte kan få in att en tjej kan ha polare av motsatta könet och tvärtom..

Mycket tråkigt att man ska få höra massa kommentarer från folk och fä det man får höra..

Fuck you lixom.. I dont care!

Trots att kvinnor brukar skoja om att killar har små hjärnor så måste dem ha väldigt mycket i dem ändå.. ibland tror jag nästan att en man har mer vett, förstånd och förståelse om saker än vad en kvinna har om vissa saker...

Tror allt mer och mer på det faktiskt...

Nu ska inte jag låta dömmande.. för jag dömmer absolut ingen.. så ta inte till er i onödan gott folk.. bara mina tankar som får sväva fritt..

som jag brukar säga:

"Just god can judge me"

(Bara Gud kan dömma mig)

Jaja.. från ett läge till ett annat... byebye gott folk.. på återseende

DU är fri

Hur gör man för att ta farväl på rätt sätt egentligen? Jag ska ta farväl idag av Dig vännen... och det kommer kännas så tungt att stå där framme och veta att jag har så många fina minnen och stunder med dig i bagaget och att det aldrig mer kommer komma fler sådana i framtiden.

Jag kommer aldrig mer kunna stöta på dig på stan, krogen eller på gatan eller kunna ta upp mobilen och ringa/sms:a dig och fråga om en fika eller utgång..

Du kommer inte heller kunna göra detsamma...

Hur många av dem som kommer komma kommer förstå att du och jag var vänner?

Hur många av dem som kommer sitta där idag kommer inte undra: " Vem är hon?"

Men i ärligheten... så bryr jag mig faktiskt inte för Du vet hur väl vi kände varandra...

Du vet... och jag vet... det är nog det som är det viktigaste i slutet ändå.. eller hur?

Jag vet att det kommer sitta många som kommer vara ledsna över dig.. men jag tror även någonstans att man känner lättnad för din skull.. för nu slipper du lida mer... DU är fri...DU är fri från lidande och smärta... DU är fri till att göra vad du vill u.

Du kommer alltid finnas med mig... alltid..

Glöm aldrig det vännen min!

Du har gjort så enormt mycket för mig och jag är dig så evigt tacksam för alla de gånger du funnits där för mig då jag behövt någon där...

Både i glädjande stunder och i stunder av sorg och förtvivlan..

Tack för allt vännen..

Tack för alla fina stunder med dig...

Okända

Hur gör man för att hantera att man kan se, höra och känna saker som inte hör till denna världen vi levande lever i, utan en annan?

Hur hanterar man detta?

Trodde att det skulle vara lugnt ett tag framöver, men inte det inte :/

Var ensam en kväll för P var iväg på annat håll. Jag skulle upp och ta en dusch och tvätta av mig för att sen ta och dra igång en film och njuta av ensamheten och lugnet. När jag står där i badrummet och handdukstorkar håret hör jag steg i trappan. Rejäla steg.

Jag tar handduken om kroppen och lyssnar och hör att stegen är påväg ner. Jag tror det e P som kommit hem.. redan tänkte jag? Så jag smyger ut i hallen och lyssnar.. Jag hör stegen går nerför trappan och sen fortsätter på nedervåningen ut i huset för att sen försvinna..

Kylan och obehagskänslan som ligger i luften är tung och jag visste inte om jag skulle våga gå ner eller inte.. men tar mod till mig men ingen är hemma, ingen är där?

Inte nu igen tänkte jag och suckade men satte mig ändå nere för att se den där filmen..

Kan lova er att jag låg med lampan tänd den natten och med mp3 i öronen för att lugna ner nerverna.. Visst.. det är inte första gången för mig såna här saker händer.. flera år nu fram och tillbaka... inte bara en gång.. utan gång på gång på gång.. utan slut..

Ibland småsaker jag inte tänker på eller ens skräms av.. medan vissa gör mig livrädd och får mig sömnlös...

Jag trivs ju så bra där.. men varför ska då detta förstöra för mig? Varför håller det på och varför just mig??

Varför är det ingen annan som hör, känner eller ser.. varför är det bara jag??

Sail helg

Det är söndag igen och helgens sail har satt sina spår i både hue och i ben... hehe.. lovely lovely!

Fredagen jobbade man sina timmar för att sen dra hem o duscha och göra lite fix inför kvällens tillställning... på kvällens meny stod det Sail med käk i foxtältet i form av en ceasar sallad.. hur mycker ceasar sallad det egentligen var kan alltid diskuteras.. men den gick ner tillsammans med en öl.... efter suttit där en stund och njutit av mat, dricka, musik och trevligt sällskap i underbara människors lag blev det att dra benen efter sig längst gatorna för att se vad årets sail hade att komma med... dock så var det till min stora besvikelse ingenting detta året... men jag vände det negativa såklart och bestämde mig för att det helt enkelt fick bli att styra riktningen mot öltälten detta året och njuta av mat, dricka, musik och festande....

Vikket jag är glad att jag gjorde också!

Efter sail som endast hade tillstånd till klockan 01... blev det att vid 23-00 tiden dra upp mot staun o Starsen till de andra som redan satt där.. vid 00-01 var det knöka fullt och kön ringlade sig lång... och en annan satt därinne och såg på det hela med ro...

Lördagen blev det fik på eftermiddagen och därefter hem för att träffa andra hälften... för att sen dra in till sail på kvällen igen och njuta av öltält, mat, dricka och musik o ös i mängder.. rockkvällen i foxtältet var suveränt.. lyfter vi hatten för.. göe gött band som drog några riktigt rock dängar också.. gillas skarpt!

Kvällen slutade på Play Bar där jag träffade massa massa gamla godingar man inte sett, hört eller knappt känts vid på år och dagar.. så var måååånga kära återseenden.. kramar och pussar på kinderna i mängder...

Om man ska sammanfatta denna helg så måste jag verkligen säga att den blev bättre än vad jag trodde... på många olika sätt..

Tacka faan att GUD satte söndagen som vilodag.. han måste haft en goe anledning till oss efterlevande till detta :P

(skämt o sidor)

Onsdag

Jag slutar aldrig förundras hur saker och ting kan bli som dem blir... ibland önskar jag att jag bara kunde spola tillbaka tiden och göra om val och saker till dem bättre... men kanske hade det inte hjälp ändå...i slutänden... vem vet?

Jag har insett att hur mycket man än försöker så är det alltid någon som aldrig är nöjd eller tycker att det man gör duger därför har jag insett att man måste göra saker för sin egen skull och ingen annans.

Man kan inte leva livet efter hur andra vill att man ska leva, hur kommer det se ut om man en dag står där ensam och måste fatta ett eget beslut?? Skulle man ens klara av det?

Idag och igår var jag ledig men äntligen kom ett sms från chefen om jobb imorgon och på fredag ^^

Jublade där jag satt och tänkte: - Äntligen äntligen äntligen!!! wohoo

Så imorgon blir det uppstigning 05:00 för att sen gå till bussen 06:30 typ och sen vara i stan lagom till frukosten på jobbet och sen börja arbetspasset :)

Jag stormtrivs verkligen på mitt nya jobb...

Liksom först denna gemenskapen på morgonen med frukost tillsammans med kollegorna och sen få passen utdelade för att sen ha lunch...

Underbart med människor som hjälper varandra då det kör ihop sig och som ställer upp där det behövs.. riktiga eldsjälar är dem måste jag verkligen säga :)

Ångrar inte en sekund att jag tog chansen att hoppa på detta tåget...

Men mitt i all denna glädje inför jobb så är det så mycket annat som gått åt andra hållet och jag är verkligen ledsen för det, men som jag sa innan... man kan inte göra alla människor nöjda... det bara går int...

Det slutar med att man går sönder själv i slutet om man ska hålla på sådär...

Så som jag säger:

Gör fel

Gör om

Gör rätt