Ikväll blir det lång snackis med polaren Moberg och när vi satt där mitt i allt och snackade kom vi in på hur det var under gymnasietiden..
Fy fanken vad sjukt snack det blev.. men så awesome underbart..
Tänk allt man var med om...
Tänk alla bra saker, dåliga saker, allt man gjorde och fick lära sig och så enormt många prövningar man faktiskt utsattes för egentligen...
Bra klass men med vääldigt olika människor från extremt varierande förflutet och bakgrunden.. vilken sauce det vatt av allt..
Men alla tog vi studenten ändå tillslut..
Jag glömmer aldrig min första vecka ensam...
15 bast gammal.. inneboende i student rum hos en trevlig familj och första dagen var en chock för då kom alla måsten och allt ansvar man plötsligt skulle ta..
Det var liksom inte bara detta med att lära sig tider, handla och gud vet allt..
Det var så enormt mycket mer...
Kan lova ett telefonen gick varm hemma hos föräldrarna då alla frågor kom och man tillslut bara grät över allt som man DÅ tyckte var elände...
Många tårar, många svordomar och sömnlösa nätter i början men sen föll allt sig så naturligt...
Och man lärde sig att acceptera saker och ting som dem var..
Inte lätt att göra det som 15-åring...
Vilket stoort steg det var nu när man tänker efter...
Jaja.. ska nog sluta tänka på detta så jag kan sova..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar