Drömmar som domnar

Jag vet så jäkla väl att kärlek är något som blir vad man gör det till, men varför ska det då vara och bli så jäkla jobbigt, svårt och fucking shit varje gång för när den står framför en? VARFÖR VARFÖR VARFÖR
Man kan tro att man förstår, att man vet, fast man egentligen varken fattar eller förstår ett endaste skit.
Det finns ett ord som jag brukar tänka när det gått åt helvete "igen" (DET SKULLE VARIT DU)
Men det var inte DU eller Du... eller han där.. ingen av er var rätt... för ni varken ville,. vågade eller kunde vara ärliga mig...
Men vet ni.. jag skiter i det..
jag skiter i precis allt.. för jag vet.. jag vet så jävla väl hur det känns varje kväll att ligga där ensam och undra: VARFÖR VARFÖR VARFÖR
Jag låter saken ligga i luften och bara sväva fritt.. eller varför inte falla fritt för det är ju precis vad fan det gör varje gång..
Jag tror inte att det finns någon nykel till min stängda dörr...
Inte för att jag vet att det är så.. utanför jag tror mig känna det.. faan mig och mitt jävla tror hela tiden.. borde snart skaffa nytt ord för skiten..
DET SKULLE VARIT DU och kanske är det DU men att ingen fattar det... förrän det är too late eller nått typ..
Shit tha same.. i dont care anymore.. why would i?
The world would always be the same with or without me..
Där jag sitter just nu... är det tyst, tomt och lugnt precis vad jag behöver just i denna stund..
Men jag vet att när natten kommer så kommer även mina tankedemoner hålla mig vaken länge länge och det kommer sluta med samma sak som alltid..
DU som läser detta tänker kanske: Hur faan kan bruden sitta o skriva denna smörja, denna skit?
Men vet du/ni... jag skiter i det för er åsikt räknas inte för detta är mitt forum.. min bubbla..
KOM IHÅG DET