Sen lille bror föddes i sommras har jag varit sjuk konstant! Tillslut orkade jag inte mer och sökte till VC och idag 1 månad senare utreds jag för struma :/
Var hos läkare i början av veckan och nu är inte mina värden för höga längre utan blivit för låga ... Blev provtagning och ny provtagning om 6 veckor ungefär...
För 1,5 vecka sen opererades jag för höggradiga cellförändringar och 2 dagar senare började jag må dåligt men avvaktade... Slutade med att jag hamnade på akuten på lördagen morgon med dropp, provtagningar och Gynundersökning där jag konstaterades en kraftig infektion!!
Natten till lördag hade jag 42 i feber och 39 väl inne...
Så nu äter jag jätte starka medeciner och är sjukskriven 1 vecka då jag inte klarar av att ta barnen själv med mitt mående efter op och infektionen...
Mår allt annat än bra i ärlighets namn...,:/
Vi flyttade också till vårt nybyggda radhus i lördags också och det gick kanon tack vare grabbarna som hjälpte min älskade man att bära och morfar m sambo som hade barnen hela dagen från tidig morgon <3
Utan dessa underbara människor hade flytten blivit en plåga för min man!
Jag orkar just nu inte vara positiv eller glad för all luft har gått ur mig känns det som!
Jag har vart sjuk konstant 6 månader nu och det har tärt på min ork och energi :/
Tyvärr har vännerna alltefter försvunnit de också och jag har knappt några kvar att umgås med längre vilket fått mig att må väldigt dåligt inombords stundtals...
Jag går på föräldrar grupper, musiklek och dylikt men ingen är tydligen där för att lära känna nya människor utan omsluter sig med medtagna polare sen innan!!!
Väldigt tråkigt mår jag säga!
